Messenius, Johannes: Wisor ur Johannes Messenii dramer. Efter de första upplagorna aftryckta af Arv. Vikström.
Upsala, [A. Vikström] / Esaias Edquists boktryckeri, 1879. 4:o. 24 sid. (främre omslaget medräknat). Titelsidan tryckt i rött & svart, flera anfanger i rött.
Tryckt i endast 50 exemplar enligt uppgift i impressum. Bunden med omslagen i ett trevligt marmorerat pappersband (Östermalms bokbinderi), aningen nött, bakre omslaget med liten hörnlagning.
Visor ur Disa, Signill, Swanhuita och Blanckamäreta.
”I detta häfte äro återgifna de 6 i Johan Messenii dramer förekommande wisor, hvilka tvifwels utan torde få anses äga M. sjelf till författare. De öfriga derstädes upptagna betecknas tydligt nog af M. såsom kända af hans samtid och af honom lånade. Upsala den 12. september 1879” (text på bakre omslaget).
”I dramerna har Messenius lagt in visor, några i balladstil. Visorna har berömts, medan själva dramerna, särskilt de senare, värderats lågt på grund av brist på enhetlighet, svag persongestaltning och stelt språk” skriver Bert Olsson i SBL. Dessförinnan har han berättat om dramerna: ”Av de sex dramer Messenius skrev handlar Disa, Signill och Svanhuita om olika episoder i Sveriges forntid och har nära anknytning till den behandling sagohistorien får i de vetenskapliga arbetena. Blanckamäreta handlar om folkungatiden, Christmannus om kristendomens införande och Gustavus om Gustav I och reformationen. Disa uppfördes i Uppsala vid Dis tingsmarknaden 1611 av Messenius studenter, och syftet var att ge en förklaring till uppkomsten av denna marknad. Signill, som gavs på Sthlms slott vid hertig Johans bröllop 1612, bygger delvis på visan om Habor och Signill och handlar om trofast kärlek. Svanhuita uppfördes vid Eriksmässomarknaden i Uppsala följande år och beskriver hur prinsessan Svanevit återställer rättsordningen. Blanckamäreta behandlar två vitt skilda episoder, dels striden mellan Birger och hans bröder, dels förhållandet mellan Magnus Eriksson och hans son Erik; i båda spelar drottningarna, Märta resp Blanka, avgörande roller som det ondas upphov. Detta drama uppfördes i Sthlm 1614. Fastän ett par av dramerna spelades på marknader, vände sig Messenius inte till den tillströmmande allmogen utan till de adelsmän och rika borgare vilkas söner framförde skådespelet. Folkliga inslag såsom bondeakter förekommer inte. Det var en elit Messenius ville uppfostra. Dramerna myllrar av personer, troligen för att alla studenterna skulle få medverka. De tre enheterna iakttas inte; bristen på enhet är synnerligen besvärande i Blanckamäreta, som för samman episoder från två skilda tider”.
ENGLISH:
Messenius, Johannes: Wisor ur Johannes Messenii dramer. Efter de första upplagorna aftryckta af Arv. Vikström.
Upsala, [A. Vikström] / Esaias Edquists boktryckeri, 1879. 4to. 24 pp. (front wrapper included in pagination). Title printed in red & black, several initials in red.
A rare edition of the songs included in Messenius’ (1579/80-1636) plays Disa, Signill, Swanhuita and Blanckamäreta, printed in just 50 copies.
Later marbled boards, slight wear, small corner repair to lower wrapper but fine (Östermalms bokbinderi).