Hall, Thomas & Ove Hidemark & Lars Wikström & Stig Adling: Murmestarne. Murmestare embetet i Stockholm 1487-1987.
Stockholm, Byggförlaget, 1987. 4:o. 29 x 22 cm. 256 sid. Med omkring 130 reproduktioner, varav 90 i färg.
Nr 48 av bibliofilupplagan i endast 50 numrerade exemplar. Förlagets linneband med monterad färgbild, helt silverfärgat snitt och kassett. Omslagen med flikar medbundna. Nyskick.
Innehåll: "Teglets brödraskap", Medeltiden (Bebyggelsen, Muraryrket, ”... brödrom ok söstrom j vart Mwramestara Embe- tetz ok Comppani”, 1487 års ämbetsordning, Helmick van Nörden och Thord ålderman, Projektering och bygglov, Byggprocessen, Det medeltida huset). Den äldre vasatiden (Krav på stenhus med morot och piska, Hantverkspolitiken, Stadsbilden). Stormaktstiden (Stadsplaneregleringen, 1600-talets skråpolitik, Organisatoriska forhållanden, Ämbetets sammanträden, Arkitektyrket, Varför ritningar som mästarprov?, Stiltendenser vid 1600-talets mitt, De första mästerstyckena, Det sena 1600-talets mästerstycken, Stadsbilden och byggnadsverksamheten). Frihetstiden och det gustavianska skedet (Stadens byggnadsledning, 1725-års byggnadsordning, 1736 och 1763 års byggnadsordningar, Utbildningsmöjligheter, Ämbetets interna förhållanden, Murmästaren som rörelseidkare, Gesäller och drängar, Att bli mästare, Det tidiga 1700-talets mästerstycken, Det sena 1700-talets fantasiprojekt, Byggnadslovsritningarna). Skråtidens slutfas. (1800-talets mästerstycken, Planlösningar, Kasernbyggnad och industrikomplex, Byggnadsverksamheten). Murmästarnas roll i Stockholms byggnadshistoria (Några kommentarer rörande uppläggning och källor, Bibliografi. "Ett urval mästerstycken 1644-1847" av Ove Hidemark. "Skråämbetet som överlevde" av Lars Wikström (Näringsfriheten 1847, Byggnadshyttor, stenhuggare och murare, Gille och skrå, Frimureriet och andra större ordenssällskap і Stockholm, Murmästarämbetet i en övergångstid, Rekonstruktion och stabilisering, Stamhus och stadgar 1890 och 1977, Bibliografi av Lars Wikström. "Tankar och erfarenheter vid upprustningen av Gamla stan" av Stig Adling. - - - Ett urval mästerstycken (Mästerstycke nr 2. Herman Florentz, 1644 / nr 3. Kristoffer Knöffel, 1643 / nr 6. Johan Persson, 1655 / nr 11. Erik Olofsson, 1661 / nr 16. Staffan Jonsson, 1666 / nr 18. Christian Geddenack, 1668 / nr 19. Upphovsmannen okänd / nr 24. Mårten Hack, 1672 / nr 26. Anders Dillner, 1673 / nr 29. Johan David Ludman, 1686 / nr 30. Erik Matsson Frihammer, 1686 / nr 31. Upphovsmannen okänd / nr 32. Jonas Nilsson Fristedt, 1695 / nr 33. Gabriel Matsson Lund, 1695 / nr 37. Jakob Helmich, 1699 / nr 40. Niklas Fristedt, 1709 / nr 45. Johan Christoffer Kiörner, 1726 / nr 49. Christian Wüstner, 1733 / nr 51. Mårten Wåhlberg, 1749 / nr 52. Johan Schütze, 1746 / nr 56. Per Westrell dä, 1746 / nr 59. Erik Roos, 1754 / nr 63. Johan Christian Nauman, 1758 / nr 68. Johan Henrik Walmstedt, 1767 / nr 73. Per Westrell d y, 1775 / nr 76. Petrus Serén, 1785 / nr 78. Gustaf Magnus Kolmodin, 1804 / nr 79. Lars Petter Thun, 1805 / nr 84. Gustaf Erik Westerberg, 1817 / nr 85. Gerhard Meijer, 1821 / nr 87. Johan Abraham Wilelius, 1826 / nr 88. Carl Ulric Holmquist, 1830 / nr 91. Anders Jacob Åkerlund, 1835 / nr 92. Isac Fredric Kihlstedt, 1836 / nr 98. Erik Gustaf Nordquist, 1844 / r 100. Johan Matsson Carlberg, 1847). - - - (Förordet:) ”Byggandet har i alla tider intagit en central roll i samhällsutvecklingen, så givetvis också i Sverige och vår huvudstad har under århundraden varit ledande i utvecklingen inom landets byggverksamhet. Sedan 500 år, från det att Murmestare Embetet i Stockholm bildades 1487, finns en väl vårdad dokumentation kring den företagsamhet som varit förutsättningen för Stockholms ständiga förändring till dagens ’stad i världen’. Stockholms Byggmästareförening, som 1989 varit verksam i 100 är, är den organisation som för arbetsgivartraditionerna och murmästarearvet vidare från tidigare århundraden. Embetet har nu i samband med sitt 500-årsjubileum önskat dokumentera några epoker ur Stockholms byggnadshistoria. Kunskap om hur ordensväsendet påverkat stadens omdaning, samspelet med arkitekterna och dagens vård av de gamla miljöerna och mästarstyckena är några exempel väl värda att föra vidare till kommande generationer”.