Lagerkvist, Pär: Mannen utan själ. Skådespel i fem akter.
 
Stockholm, Albert Bonniers förlag, 1936. 8:o. 132 s.

Nytt mönstrat pappersband (Södermalms bokbinderi), omslagen medbundna, solkade och tummade, inlagan helt oskuren.

Ett intressant exemplar med ändringar och tillägg av författaren i blyerts, samt dedikation av densamme till Bodil Ipsen (1889-1964), dansk skådespelerska och regissör: ”Till Bodil Ipsen från en gammal beundrare”.

Dessutom finns ett bifogat egenhändigt skrivet och signerat dubbelsidigt (svars-)kort av Lagerkvist till Gösta Janson, ägare av "Lilla antikvariatet, Malmö", daterat 16 juni 1965. Denne har uppenbarligen frågat författaren om exemplaret, och Lagerkvist svarar att han beundrade Bodil Ipsen under sin danmarkstid på 1910- och 20-talen men minns inte att han sänt några böcker till henne. Han minns inte heller anteckningarna, men menar att om de är på svenska och i hans handstil ”så förhåller det sig väl så”. En smula nyfiken var han kanske, eftersom han (förgäves) inbjöd Janson att sända honom boken till påseende om han önskade ett definitivt utlåtande om notaterna.

Utöver tillägg och strykningar innehåller de handskrivna anteckningarna även några instruktioner för scenuppsättning (”Ingen mellanakt”, ”Bör uteslutas”, ”Även detta kan uteslutas, om man tycker det hela blir för långt. Kort, häftigt, intensivt bör det hela verka - ej utdraget”). Exemplaret tycks vara ett arbetsexemplar där Lagerkvist gjort ändringar någon gång mellan 1936 och 1946, då ändringarna genomfördes i en ny upplaga.
 
ENGLISH:
 
Lagerkvist, Pär: Mannen utan själ. Skådespel i fem akter.
 
Stockholm, Albert Bonniers förlag, 1936. 8vo. 132 pp.

Recent patterned boards, wrappers bound in (somewhat soiled), entirely uncut.

A very interesting copy of this play, with corrections and additons in pencil by the author (included in later editions), and a gift inscription to Danish actress and theater director Bodil Ipsen (1889-1964).

Also with a 2-page handwritten card to antiquarin bookseller Gösta Janson, in which Lagerkvist claims not to remember sending the book to Ipsen, whom he however had admired while living in Denmark (50 years earlier). He does not remember the annotations, but assumes they are his if in Swedish and in his handwriting (and they are).

The handwritten corrections are no later than 1946, when they werre carried out in a new edition of the play.