(Drottning Kristina) - Pietro Aquila (1650-1692) efter J. F. Voet:
Graverat porträtt föreställande Kristina inom oval bladkrans, infällt i det graverade dedikationsbladet för bokverket ”Imagines Veteris ac Novi Testamenti a Raphaele Sanctio Urbinate in Vaticani Palatii Xystis”, den s.k. Rafaels Bibel.
 
Rom, Giangiacomo de' Rossi, 1675. Avdrag från 1900-talet. 31,8 x 42,8 cm (plåtmått), 42,5 x 57 cm (bladmått). Ngt lagerfläckad i marginalerna och på baksidan, svag rund blindstämpel i nedre högra hörnet för Calcografia nazionale. / 
 
Litteratur: Sixten Strömbom (red.), Svenska kungliga porträtt, 1 (1943), sid. 240 & 248-9 (Kr:a 45). Sv. porträttarkivet 1942:118. Berlin Cat. (1939) 4062. Tryckplåten finns bevarad tillsammans med en mängd av firman Rossis plåtar i Istituto centrale per la grafica, Rom (fd.Calcografia nazionale; inv. 846/01).
 
Jakob Ferdinand Voet (Antwerpen 1639-1689 Paris) var en nederländsk konstnär som var bosatt i Rom under 30 år. Han var mycket uppskattad av påvehovet och den romerska aristokratin för sina porträtt, åtnjöt Kristinas stöd och avmålade både henne och hennes vän, kardinal Azzolino. Hans Kristinaporträtt (c. 1670) finns i Uffizierna och Strömbom menar att porträttypen ”i utslätande försötning kommer Mignards höviska porträttstil nära. Ansiktet har fått en sidenlen glans, en dolcezza såsom på Soldanis och andra samtida medaljbilder, blicken är ljus, nästan pikant avrundad”. Lejonen, den klassiska härskarsymbolen, anses kunna ha samband med att Kristina, liksom Karl XII, var ”född vid uppgångstiden för Hjärtat i stjärnbilden Lejonet, ett astrologiskt viktigt förhållande”.
 
Bildverket som inleds med detta blad består av sammanlagt 55 gravyrer. Det inleds av 2 frontispiser varav den första innehåller tillägnan till Kristina, den andra ett porträtt av Rafael, följda av ett blad föreställande profeten Jesaja (efter Rafael). Den efterföljande huvuddelen består av 52 numrerade gravyrer som återger freskerna i Rafales loggior i Vatikanen med berättelser ur Bibeln, en bildsvit som som ända fram på 1800-talet var mera känd och hyllad än Michelangelos fresker i Sixtinska kapellet.
 
Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 50 x 60 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm ram.